Testo: Falconer. Armod. Griftefrid.

En fager ung mo bar pa alskogens skam
ty !aat syndernas frukter man aldrig gladjas kan.
En host kvall sa ra efter lonndom och mord
hon ett barnlik begravde uti ovigd jord.

En dag blev hon vigd, uppa logen stod fest
efter gasterna lyssnat till sin sockenprast.
En fela i dur, uti dans bruden fors
nar en stamma i moll sa fran springorna hors :

"Kroppen min ar for langer
for graven som ar for tranger,
Ruttet och ratt ar mitt linne,
langstansfyll mitt sinne."

Tre man tog till mod och sa gravde de opp
till sin fasa och sorg ett spadbarns doda kropp.
Nu dansar hon bruden som just blivit gift
med en uppstigen myling mot sin egen grift.

"Kroppen min var for langer
for graven som var for tranger,
Griftefrid jag nu vunnit
nar jag mor min funnit"