killing all my trust... Why do we have to bleed to prove we are alive? Why cannot waste my days in your smile? Why do we...why do we Why do we live after all
straight to the life. All too many simple mistakes disguising innocence. Tension builds in every nerve. I?m tired of falling short in understanding what it all
Then all silence is removed from the last room with the cord ripped from the phone. She stays asleep. She remains asleep. Why won?t she wake? In the
Blooming into a fight for glory, we will rise above. We will rise above all else. The glory for us. But in the beginning we?ve dug this endless hole.
Time and time again, will his knowledge lead his aggression? You insist on bringing home a broken child, just like you. Is this failure what you?re grinning
Walls are painted as a brightness surrounding the tired and desperate eyes of that figure standing on the edge. Can it pull its weight when it takes
Il pleut sur mon visage Nous sommes seuls avec l'orage Tu crois que je pleure de rage Mais ce ne sont que des gouttes de pluie Tu es triste, il me semble
im Allgemeinen Der Punkt an dem es brach War als man sich Ruhm versprach Auch der Mensch frisst von den Kindern Um seine Hungersnot zu lindern Und was soll all
allt underbart for alla som tror, dom lever en gang till tvatusen ar till, det nya paradisets barn som ater applet om igen undergangen ar har, men vi slipper all
En hammare runt halsen och hatta utav stal nasarna som forebild och var flagga som symbol en barsarkar-marsch i staden varje ar men ar det vikingar,
Dina idoler gar pa droger har du hort dina vanner tycker att du ska prova och bli lika bra Du har sett precis hur dom ser ut man vill ju vara lika bra
Du yttrar dig om saker som du inte vet nat om fraga 1: Var kommer alla rosterna ifran jag vet bara att jag har haft fel om er och mig fraga nummer 2:
En dag pa stan da sag jag dig du satt dar pa en pelare och log du ville komma ner till mig men du satt fast, sa den tanken dog Nu vill jag bara ha dig
Och du har alltid sagt att forklaringarna finns sa nara till hands Allt blir sekretessbelagt tystas ner och lases in som om det ej fanns i din varld
Det luktar i min lagenhet den stanken fanns aldrig forr nar jag gar i min trappuppgang ar det nagon bakom grannens dorr som ser pa Jag hor ljud genom
Det var en gang en kvinna och en man som lange hade dromt om ett barn men nar barnet aldrig kom sa trostade sig dom var familj far nog vanta ett tag
Mina ogon ser mer an ytan mina fingrar kanner mer an kyla mitt fortroende ar arrat jag skrattar at allt jag ser Jag foraktar, det vinner i langden bakom
